Frukosten blev då lite förskjuten, och lunchen med.
Jag packade på ungarna kläder, packade deras väskor med övernattningskläder och for iväg till Tumba där vi tog först pendeln, sedan tvärbanan till stora essingen. Ungarna var superduktiga, och jag berömde dem massor. De har ju inte åkt kommunalt speciellt många gånger och tyckte att det var spännande.
När vi kom hem till svärmor kokade jag makaroner och värmde lite köttbullar som de små liven vräkte i sig.
sedan var det dags att gå iväg till teatern. Jag gick hemåt, och försökte njuta av att vara själv, men saknade barnens pladdrande och tyckte tystnaden nästan var plågsam.
Datorn låg i ryggsäcken, och jag funderade över scenarion i min bok. ha, ha...naturligtvis tappade jag totalt kurs, och hamnade i Tjotahejti. Det var bara att vända om och gå om sträckan. Nu kom jag rätt.
Tvärbanan är riktigt trevlig att åka och det är kul att studera människorna runt mig. I en av dem hittade jag en ide´till boken, och en karaktär som kan passa. Det är ju nyttigt att åka kommunalt.
Tyvärr lyckades jag kliva av en station för tidigt, och fick vänta tills nästa tvärbana kom.
pendeltåget som jag tog för vidare transport var nästan fullt, och i stort sett samtliga satt och pillade med sina telefoner. Jag fortsatte min analys av människor, och studerade intensivt vissas minspel och gester.
När jag bodde på Söder satte jag mig ofta vid medborgarplatsens tunnelbaneuppgång bara för att titta på folk. Många av mina karaktärer kommer därifrån.
På kvällen när vi skall hämta Lilleman hos svärmor gråter Zabine och vill följa med hem. Allt snack om att sova över är puts väck. Razmus ser ledsen ut, och jag frågar om han också skall med. Han nickar med ledsen blick, och kramar mig hårt.
Så till syvende och sist blev det inga barn kvar hos svärmor.
När de några timmar senare lade sig i sina sängar log de saligt och kramade mig hårt.
"Jag älskar dig mamma, och har saknat dig.", säger Razmus som inte precis gödslar med kärleksbetygelser. "Det är så skönt att vara hemma.", lägger han till, och somnar.
Nu närmar sig klockan midnatt, och det är dags att ta itu med att skriva några rader.
Ha det gott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.