Prickigt sommarskinn-svalor-matematik

Gårdagsnatten tillbringade jag med Iphonen och manuset. Sida för sida tar jag mig mot målet, och hoppas att beröra och förfära människor med det jag skrivit.

Morgonen började som vanligt med frukost, och barnavlämning.

Sedan tutade vi iväg till verkstaden där vi lämnat Peters bil, och sedan vidare mot Rosenhill, och vårt påbörjade tak.

Det var kallt och jag tog huttrande på mig en tröja för att inte frysa. Det är ju oftast kallare på taket än nere på marken, och så var det även idag...ett tag, sedan värmde solen oss och tvingade sakta mig att ta av jacka och rulla upp arbetsbyxornas ben.

Två svalor satt och iakttog oss på säkert avstånd.

Solen gassade hårt, och när vi åkte hem för att valla hundar och äta lunch såg jag i spegeln att min hud antagit en prickig variant. Jodå, det var fräknar...massor av sådana.

Tyvärr kunde vi inte få upp hela taket eftersom skorstenen skulle kläs med plåt som vi inte hunnit tillverka ännu.

När vi tittade på klockan såg vi att den redan var två och skyndade oss till skolan för att hämta busungarna.

På ditvägen passerade vi stora fält med maskrosor som jag inte kunde låta bli att fotografera.

När barnen satt fast i bilen åkte vi snabbt till Sätra och letade en bilreservdel som visade sig finnas på ett annat ställe, och åkte då istället hemåt för att käka på indisk restaurang tills magen stod åt alla håll.

Proppmätt skyndade jag mig hemåt till vovvarna, medan Peter och jäntan åkte och handlade mat.

Efter en promenix i skogen med hundarna, spelade jag volleyboll med Razmus som hade läxor och måste göra dem innan det var sängdags.

Han var jätteduktig, och fick massor av beröm efter att vi tragglat igenom x antal sidor. De räknar inte riktigt som jag gjorde, men jag lär mig successivt hur det går till, och har köpt matteböcker för att plugga in så jag kan då han blir äldre. 

Ibland önskar jag att det fanns mer tid till att lära mig fler språk, och andra saker. Min stora vetgirighet och nyfikenhet på nya saker kan sätta käppar i hjulet för mig ibland, men samtidigt lär jag mig mycket om mycket. Sådant som kanske är udda för andra.

Nu sover barnen, och Peter räknar på jobb.

Det är dags för mig att krypa in i min skrivhörna och fortsätta redigera.

Godnatt