När jag googlade på min boks namn nu i eftermiddag hittade jag ännu en recension av min bok Pappersskärvor
Det var en recensent på sajten Bokdebutant som satt tänderna i den, och inte alls gillade det hon läste. Kvinnan tyckte att den var ofokuserad utan röd tråd, och jag kan inte annat än nicka instämmande.
Orsaken vet du ju. Jag hade två ynka veckor på mig att få ihop den till bokmässan, och ryckte till mig noveller jag skapat genom Ann Ljungbergs underbara skrivpuff.blogspot.com
Jag redigerade tre nätter i rad, och skickade den sedan snabbt till tryckeriet. Böckerna var nästan varma då jag sålde dem på mässan. Så nya var de.
Igår diskuterade vi det här med att bli recenserad på facebook. Hur blir man det? Och när slutar man ta så illa vid sig av negativa recensioner som stammar från en kvinna eller man.
Hur kan det bli så fel ibland?
Och vad gör att människor följer bloggarens råd? Vill de bli styrda, eller är det av bekvämlighet?
För nog har det blivit så att syns du inte, finns du inte? Samtidigt vimlar det av bloggare som recenserar böcker.
Min bok Pappersskärvor är egentligen ett praktexempel. Den har förvisso fått topprecensioner, men även botten har blivit nådd med en simpel tvåa. Så olika tycker alltså folk om den.
Nu kom min lilltufsa in och vill ha mat, så nu lämnar jag dig ett tag, kära bloggvän.
Ha det gott tills vi hörs igen
Kram
Liknar lite det där gamla synsättet att "allt som är tryckt är sant"!
SvaraRaderaEn bloggares åsikter är just inget annat än åsikter som just den personen står för.
Ändå är det så enkelt att all reklam - även negativ - är bättre än ingen alls.