27 juni 2012

Plåtslagare, författare och trädgårdshjälp på en dag

Natten tillbringade jag med att lyssna på föreläsningarna från Ann Ljungbergs mfl kurs Digitala affärer.
Det första avsnittet kändes det som om jag var tillbakaflyttad till åttiotalets charmkurs som jag gick via en mataffär, men efter andra avsnittet kände jag att något hände.
Jag lärde mig nya saker, och kände mig upplyft, ville starta med uppgifterna direkt, men såg på klockan att den var ett.

I morse åkte jag och äldsta sonen ihop så att stickorna rök. I ilskan knäckte jag hans Sean Banan skiva i två delar. Less på att han trots tillsägelser inte lydde varken mig eller Peter.
Jag har varnat mister flera veckor nu, och ändå...satt lillasyster gråtande i bilen med en lång ful reva efter Razmus naglar i morse. Jag blev arg då jag såg såret, och hörde gråten, men ännu mer förbannad då jag fick veta att orsaken var en futtig pinne från skogen som Raz inte ville att Zabine skulle röra.
Grrr...

Jag lämnade in Hampuz på dagis och Zabine på fritis, sedan åkte vi mot Fullersta och lämnade av Razmus på sportcampen, och for vidare till min kund som har en fantastisk trädgård som behöver omsorg.
Några saker som behövs är trädklippning, buskklippning, gräsklippning, rensning av rabatter och mycket annat. Det blir några veckors jobb.
Tyvärr var det för blött idag så vi for vidare mot Vega till takjobbet.

Solen höll sig undan hela dagen, och det var skönt ute.
Hundarna låg tysta i bilen och tittade på oss när vi jobbade.
Peter hade varit flitig igår, och satt fast hela tjugotvå plåtar om vi falsade. Måste tala om att det är snyggt. Jäkligt snyggt, och jag är stolt som en tupp att kunna göra det jag gör. Jag är ingen plåtslagare, men får testa på det mesta.

Min firma går finfint, och kunderna kommer till mig sakta men säkert. Idag har jag fått två nya trädgårdar att ta hand om. Ska titta på dem på måndag, och hoppas kunna ta mig an dem så fort som möjligt.
Samtidigt drar Peter i mig. Han gillar att vi jobbar tillsamman och har lite kul åt min höjdrädsla, men är samtidigt stolt över att jag inte bangar.
Titta bara här:

Just den här ställningen är felbyggd. Det är för långt till räcket och det känns hela tiden som om jag ska falla rakt ned eftersom jag bara har två smala brädor att gå på.
Men det är bara att gilla läget...och svälja rädslan.

Taket i sig är inte speciellt brant, men idag halkade Peter på några vattendroppar som inte torkat, och var ytterst nära att dyka ned mot jorden i ett flygande fläng.
Mitt hjärta stannade nästan, så rädd blev jag.
Och min respekt för höjder ökade massivt. Jag nästan kröp fram över taket.
I alla fall en liten stund.
Vi falsade det, och fortsatte lägga skivor tills det var komplett.
Klockan hade rasat fram till tre, så det var bara att packa ihop.
Under tiden jag packade satte Peter lister.
Det var alldeles för nära takkanten för att jag skulle kunna vara med. Det hisnade i magen då jag kikade över kanten, och jag gick istället ned till goa backen där jag kunde stå stadigt igen.


Nöjda åkte vi och hämtade Razmus, och de andra.
Men något var fel...bilen lät förskräckligt. Det kom från den bakre delen tycktes det, och jag lade mig under den utan att se något. En bil fick väja för mig, och tutade ilsket.
Vi åkte till bilverkstaden och fick en koll. Det är skivorna och ett ok som felar bland annat. Sjutusen pix kostar det.
Hå, hå jaja...faan rent ut sagt. Det är så förbannat tråkigt när bilar går sönder, och dyrt blir det.

Vi fick tid imorgon, och plötsligt är jag billös.

Barnen lade sig motvilligt med orden "Vi har ju sommarlov och borde få vara uppe så länge vi vill"
Hm, späd på min sorg över att inte ha råd att vara ledig. Gör det bara, småglin, tänkte jag, och motade Lilleman som kom springande och ville vara uppe.
Jag mutade med en film, och fick då tid att skriva.

De somnade sent omsider, och jag...fick tid att gå till mitt tredje yrke...författare.

Nu ska jag gå på mitt manus igen, och fortsätta redigerandet.

Peter får bara använda låg volym på teven, annars stör han mig.

Imorgon ska jag upp på höjden igen, denna gång upp i ett högt äppelträd som jag ska beskära.

Godnatt.


1 kommentar:

  1. I vissa lägen är det en himla tur att dagis/fritids finns.
    Ta det lugnt på höjderna.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

#ÖstergårnMyskje Första skoldagen med utmattningssyndrom igen

Första skoldagen idag. Slängde ut hästar och hundar tidigt och la in 11-maten i timerhagen som nästan snöat igen. Peter skjutsade oss och Ha...