TEMA Skydda

"Stopp", skrek han och tog ett hårt tag i min arm. "Du får inte gå här."

Jag stannade och studerade Pappas ansikte som blivit fårat efter händelsen med min lillebror. Vi tilläts aldrig prata om det här hemma, och då pappa pratade med sina vänner kallade han det alltid händelsen.

Lillebrors rum var låst numera, och om jag tittade i nyckelhålet såg jag hur dammet låg överallt. Mamma som alltid bråkat med oss om betydelsen av att ha rent, såg bort då jag berättade vad jag såg.

Stängslet runt vår tomt var numera ersatt av en hög, grå mur. Jag såg en gång pappa slita bort en grön växt som tagit sig över den, och högljutt skrika. "Jag kunde inte skydda honom. Kunde inte. Åh om det ändå varit jag."

Mamma stod bakom mig och grät den dagen. Det var första tårarna på länge. Oftast låg hon i sängen och tittade i taket med oseende blick medan fingrarna tvinnade sig in i varandra.

Den där hemska dagen då lillebror sprang över vägen efter sin boll slutade hon leva. Slutade hela vår familj att finnas. Istället består den idag av zombier som går runt i cirklar för att inte stöta i något levande.