Nattsvart mörker, glittrande stjärnor som liknar ensamma diamanter, härlig musik på hög volym, och en man som jag älskar mer än något annat. Kan man ha det bättre än så här? frågade jag mig själv, och hörde inte hur rutan nere i vardagsrummet spräcktes av en slägga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
De skrattande barnen låg sida vid sida på marken, och såg inte männen som sakta närmade sig bakifrån. Solen gick i moln och ett lätt regn f...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.