"Ja hallå...vem är det?"
Lisa tryckte luren hårt mot örat.
"H...h...hallå?"
Rösten var liten och rädd, precis som hon kände sig i detta nu.
Stormen utanför gjorde så att grenarna på mormors äppelträd slog hårt mot fönstret, och ljuslågan fladdrade fram och tillbaka, blev omväxlande kort och lång.
När skulle strömmen komma tillbaka? Idag? Imorgon?
Lisa tog ett djupt andetag, och blundade hårt.
"D...du ska veta att jag har två stora hundar härinne, och..."
Hon såg morfars gamla gevär på väggen, och fortsatte:
"Och ett gevär...ett...ett stort gevär."
Det var fortfarande tyst i luren. Eller tyst var det egentligen inte. Någon andades.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.