"Morsgris, morsgris", skrek barnen och sprang iväg. Leo jagade dem med en påk i handen. Han visste att han inte var som andra och försökte passa in, men det var inte lätt. Det dumma benet lydde honom inte längre. Sjukdomen tog allt mer av hans kropp i beslag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
De skrattande barnen låg sida vid sida på marken, och såg inte männen som sakta närmade sig bakifrån. Solen gick i moln och ett lätt regn f...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.