1 maj 2013

En början-317

Martin lindade av papperet som satt runt blombuketten och drog i sig doften från de röda rosorna. Pernilla skulle säkert undra varför han köpt dem, men än så länge måste det vara en hemlighet. Han sprang uppför trappan och tog fram nyckelknippan för att öppna dörren, men stannade i rörelsen och lutade örat mot dörren. Underligt, tänkte han. Det lät som stönanden. Med en snabb rörelse tryckte han in nyckeln och vred om. Tänk om hon var skadad. Han rusade in och såg Pernilla ligga  i sängen med täcket uppdraget över sig. Hennes ögon var stora och rädda. Vid hennes sida låg en annan kvinna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...