Martin lindade av papperet som satt runt blombuketten och drog i sig doften från de röda rosorna. Pernilla skulle säkert undra varför han köpt dem, men än så länge måste det vara en hemlighet. Han sprang uppför trappan och tog fram nyckelknippan för att öppna dörren, men stannade i rörelsen och lutade örat mot dörren. Underligt, tänkte han. Det lät som stönanden. Med en snabb rörelse tryckte han in nyckeln och vred om. Tänk om hon var skadad. Han rusade in och såg Pernilla ligga i sängen med täcket uppdraget över sig. Hennes ögon var stora och rädda. Vid hennes sida låg en annan kvinna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
De skrattande barnen låg sida vid sida på marken, och såg inte männen som sakta närmade sig bakifrån. Solen gick i moln och ett lätt regn f...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.