"Älska mig våldsamt", sa kvinnan på bioskärmen och lade sig på knä på golvet med huvudet nedböjt mot golvet. "Älska mig som om det var sista gången vi sågs."
Jag sneglade mot Janne som höll krampaktigt i min hand. Hans läppar var hårt sammanpressade och jag såg en tår rinna ned över kinden. En låg snyftning hördes.
"Glöm mig aldrig", sa mannen på skärmen. "Jag kommer aldrig att glömma din doft, dina brösts rundning och ögonen som lyser likt kristaller."
Jag suckade. Det här var precis vad jag förväntat mig. Sliskigt, smörigt på gränsen till vad jag kunde tåla. Kärlek var aldrig på det här viset. Det var en förvrängd drömbild av kvinnors längtan. Och mäns tydligen, tänkte jag och såg att Janne snöt sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.