Utsiktsplatsen var en stor alm på hitsidan av floden som till hälften hängde över vattnet och som hade en samling tjocka rötter som dinglade långt ner från flodbankens svarta mylla. Det var vår, eller rättare sagt början på våren. Fötterna befann sig fortfarande i tjocka kängor och benen fylldes av knottror om den mötte vinden. Håret på henne föll vilt nedför ryggen och förenade sig med en blå ryggsäck. Svarta slingor låg tätt mot bleka kinder och hon hukade sig när ljudet av en båt ekade över vattnet.
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.