Det strömmade hårdrocksmusik ur högtalarna och jag såg Tatjana gå mot scenen där de andra redan stod. Jag visste så väl att jag borde gå dit jag med, men magen värkte och benen skakade. Orden stötte mot mig som vassa pilar - come on, come on sjöng killarna med hög falsettröst och riktade sina blickar mot publiken, men sneglade mot platsen där jag stod.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.