7 januari 2014

En början-541

Barnen sprang in i vattenspridarens ljumma strålar gång på gång. Gräset fastnade på deras fötter och solen blänkte i dropparna som dröjde kvar på kropparna. En idyllisk bild av fyra glada barn utan några större bekymmer.
Mannen som passerade trädgården stannade och lutade sig mot staketet som omgärdade tomten. Han hörde inte till bygden och hade aldrig tidigare satt sin fot där. Barnens skratt lockade honom att le och han gled tillbaka till sin egen barndom. En tid han länge förträngt. Människor som passerade honom fnös och höll för näsan. Kläderna var smutsiga och han hade inte duschat på länge, länge.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...