12 januari 2014

En början-543

Tystnad. Svart mörker och en gren som ideligen slår mot mitt fönster. En springa under dörren släpper in kylan utifrån. Solen som några timmar tidigare stod högt på himlen har gömt sig helt och månen tog aldrig över. Elektriciteten på ön orkar inte längre och är död som allt annat. Jag är i Rumänien på semester, men det känns mer som ett arbetarläger och jag längtar hem.
Min sänggranne huttrar till, men jag ser absolut ingenting. Det skrämmande är att jag aldrig sett honom. Mannen kom när strömavbrottet börjat. Smög in genom dörren med en tändare i handen och höll på att skrämma livet ur mig. Han tappade tändaren och vi hittade den inte igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...