Elden sprakade i spisen och katten låg spinnande i soffan. Jag läste en bok som handlade om kärlek och spöken. Min man och barnen hade åkt till svärmor och skulle stanna där några dagar. Chocken över det där andra hade fortfarande inte släppt och jag gjorde allt för att koncentrera mig på texten i boken, men märkte att tankarna flög iväg gång på gång. Hur skulle det bli nu? Min man hade ryckt på axlarna när jag konfronterade honom och smet iväg som jag såg det. Så gjorde han alltid när det hettade till här hemma. Visst var det bra att ungarna kom hemifrån, men jag anade att dem hört mer än vi var medvetna om. Saras kommentar när hon sa hejdå tydde på det.
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.