Din jävla skitstövel, brukade hon tänka när hon tittade på honom. Din jävla, jävla skitstövel. Hur fan kan jag älska dig. Hon följde honom med blicken när han vattnade den vita honungsrosen, och klippte bort döda kvistar och blad. Han höll blomman i handen och doftade på den, tog bort en snigel som klamrade sig fast i stängeln.
Jag borde mörda honom, tänkte hon och tog ett djupt andetag. ja, det borde jag. Jag borde ta hans liv som han tagit mitt. På det här sättet är jag mer död än levande. Jag kan inte slita mig. Klarar inte att gå hur mycket jag än vill.
"Slår han dig", hade hennes mamma frågat när hon hennes min blick på honom sist de var på familjemiddag där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.