Långt nere i brunnen såg jag ett svart ansikte med två spetsiga öron och ett par ljusblåa ögon. Hinken som en gång använts till att dra upp vatten med hade ett trasigt handtag och var sönderrostad. Ett ynkligt jamande ekade från de gråa stenarna och när jag lutade mig över kanten såg jag att en bräda flöt på vattnet, och på den satt kattungen.
"Låt den va", hörde jag en knarrig röst säga.
Jag struntade i orden och letade efter en stege eller något annat som den lilla skulle kunna klättra på.
Gröna, långa revor med nässlor hängde över kanten och ner i vattnet.
"Vems är det?"
"Ingens. Låt den dö."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.