"Godmorgon Linus", säger pappa och drar av sonen täcket. "Nu är det dags att vakna."
Men Linus vill inte stiga upp. Han vill stanna under det varma täcket och blunda några minuter, låta kroppen vakna i sin egen takt.
"Gubben", fortsätter pappa med sträng röst. "Jag måste åka till jobbet. Om inte vi gör oss klara ...."
Bla, bla, bla, tänker Linus och öppnar motvilligt ögonen. Pappa har dragit ifrån gardinerna och släppt in ljuset utifrån. Det svider i ögonen.
"Älskling", säger pappa och drar av honom täcket igen. "Du måste ...."
Linus sträcker ut ena foten utanför täcket och känner kylan i rummet omsluta den. Nä, aldrig att han stiger upp. Aldrig, aldrig, aldrig.
Pappa suckar och öppnar dörren till rummet. Han går ut och fortsätter nerför trapporna, stänger inte dörren.
"Ja, ja", säger Linus och virar täcket runt sig innan han stiger upp. "Jag måste väl då."
Nere i köket sitter mamma och tvillingarna Kid och Kilroy. Som vanligt har de kladdat med maten och är skitiga både runt mun och på kläderna.
Mamma tittar upp när Linus kommer in, men kommenterar inte täcket. Hon är som honom, supertrött på morgonen och knappt talbar förrän efter tio.
"Vad vill du ha", frågar pappa och tar fram en skål och ett paket chokladflingor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.