Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



29 augusti 2011

Tema Genombrott

Patrik förbannar sina darrande händer när kaffet för hundraelfte gången hamnar på duken. 
Han slår hårt i bordet med knytnäven, och skriker ut sin frustration över kroppen som inte alls följer hans direktioner.
Haltande går Patrik till diskbänken, hämtar trasan, och torkar upp det svartbruna kaffet.

Sjukdomen som börjat samma dag han trädde in i medelåldern tär inte bara på honom. 
Tea lämnade Patrik samma dag han kastade sockerskålen genom fönstret, och skrämde lilla Lovisa som gråtande sprang in i sovrummet till mamman och berättade vad pappan gjort.

Med hjälp av vännerna söker han på nätet efter tecken på genombrott i forskningen, men blir lika nedslagen varje gång då ordet obotligt visas.

"Hjälp mig dö!", skriker han till Tea då hon hälsar på en stund senare. "Min kropp har blivit ett fängelse. Hjälp mig älskade du!"
Tea vet inte vad hon skall göra. Kärleken är försvunnen, och har ersatts av medömkan. Patrik är en spillra som klamrar sig fast vid hoppet att ett mirakel skall hända.
"Jag är inte kapabel till det...förlåt vännen, men jag kan inte...hur mycket jag än vill."
Hon hämtar tabletterna som är avsedda att minska smärtan, och lägger dem på hans tunga, sedan smeker hon den magra kinden.
"Jag lämnar burken här..."
Hon ställer ned medicinförpackningen på bordet, och ställer ett glas vatten bredvid.
Tea tittar en sista gång på Patrik, och kastar en slängkyss till honom medan tårarna rinner nedför kinderna.
"Ha det bra..."




2 kommentarer: