En början-590

De skrattande barnen låg sida vid sida på marken, och såg inte männen som sakta närmade sig bakifrån. Solen gick i moln och ett lätt regn föll. Tulpanerna som nyss stått vända mot solen, bugade sig för regnet och slöt igen sina blad. Barnen tystnade och satte sig på knä med ansiktet mot skyn, och skrek när vattnet rann vidare ned i deras kläder.

Kommentarer

  1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg