Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



24 mars 2012

Det var ju på brädorna du skulle måla-lergubbar

Igår natt fick jag ingen tid till manuset eftersom vi jobbade här hemma. Du vet det där som måste göras, disk, tvätt, städning och röjning av barnrum. 
Det är trängre än trångt därinne, och jag längtar mig tokig tills de får varsitt rum.


Idag vaknade jag sex av glada skratt från vardagsrummet där tre småtrulsar sitter och tittar på teve med en filt liggande över benen. 
Efter frukost och lite barnprogram tar vi på oss kläder och går ut.

Idag blir det inget skrivande, för vi har börjat med huset igen, och har lite bråttom eftersom Peter startar ett plåtprojekt snart. Ett stoooooort sådant som lilla jag ska vara med på. Måste erkänna att höjden är avskräckande ibland, men man vänjer sig, och det är rätt maffigt att sitta på ett tak i höjd med grantopparna.

Vi har målat brädor idag, en hel massa till och med.
Peter tycker att det är extra roligt att jag är med, för när jag målar hamnar färgen i princip överallt. På mina skor, mina byxor, backen, ansiktet...ja du förstår.
Det syns att jag målar...
Barnen byggde koja av gamla bräder, och grenar, men glömde bort att det är lerigt ute, och satte sig av gammal vana på marken med resultat geggamoja överallt. 

Tvättmaskinen får jobba mycket med tre ungar som älskar att leka ute, och det där med kläder blir allt svårare. "Men mamma, det är ju soligt ute. Då behöver jag ingen mössa eller tröja, det är sommar nu", sa Zabine och spände sina turkosa ögonen i mig.
Min lilla ängel fick en lektion i årstider, och bar det underbaraste plagg som uppfunnits när hon gick ut; Överdragsbyxor.
Vem minns inte äckligt varma galonbyxor som var fula och otympliga, och så täta att huden hade andnöd. Jag kissade alltid i mina bara för att slippa dem.

Vad har du själv för relation till detta plagg?

Det var tur fröken fräken tog på sig överdragsbyxor, för hon såg ut som en lerhög då hon kom in.

När barnen lagt sig smet jag ut till vår bod som ser ut som Jerusalems förstörelse, och försökte röja upp bland gamla urvuxna kläder och skor, skidhjälmar, pärmar, böcker och leksaker i massor.
Sommarkläderna bars in, och vinterkläder ut. För nu, är det vår.

Nu sover Peter i soffan framför teven, och jag har facebookat lite, och ska nu in i fantasins värld.
Ha det gott kära du
Kram


1 kommentar:

  1. Jo tack, de är allt sköna juveler!
    Min minsting rantade runt spritt språngande naken idag och hävdade att han skulle sola på filten!
    Min skrämselhicka fick honom att snabbare än snabbt få på sig kläderna igen.
    Några överdragsyxor var det inte tal om - t-shirt och byxor fock räcka - men så har vi haft riktigt varmt i solen idag!
    Kram, du fantasifulla!

    SvaraRadera