Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



26 augusti 2012

Ledig...oh nej inte som företagare inte

I fredags var jag med Peter på ett tak hela dagen, och på lördagen åkte jag till en kund som ville ha hjälp igen.
Zabine följde med mig, men gjorde inte många knop. Hon mer eller mindre intervjuade tanten jag var hos, och jag hade ganska svårt att inte dra på smilbanden när Zabine radade upp fråga efter fråga, och mer eller mindre krävde att få svar.
Hon fick en glass medan jag slet så att svetten lackade. Dock ingen längre tid eftersom gräsmattan var så liten.

När det var klart åkte vi hemåt, och gjorde bara ett kort stopp för att köpa mjölk hem.

Idag har det regnat...ja nu menar jag inte något fjöl, utan ösregn som smattrade mot taket, och hotade att trycka ihop förrådet.
Vi satt inne och tryckte hela dagen. Jag diskade, dammsög, tvättade och särade på tvätten tillsammans med barnen, och lade in den i respektive skåp.
Det ska läras i tid. Visst kan de vara motvilliga och till och med sura ibland, men jag är en sträng mamma, och tolererar inte att någon av dem smiter från sina sysslor.

Peter och Zabine åkte iväg och hämtade en ny bäddmadrass. Jag kan informera att det är väldigt obekvämt att sova bara på sängen utan bäddmadrass. Kroppen känns som om någon stått och hoppat på den...från alla håll.

Två förlag jag tagit kontakt med har sagt att de vill se manuset när det blir klart, och jag redigerar så gott jag kan med stökiga ungar, och utebliven sol som tvingar dem att vara inne.
Det är mycket tjat om att spela xbox, och på datan. Något jag i möjligaste mån försöker att undvika.
Så gott det nu går...de två yngsta pockar också på...vill lära sig spela, och tjatar både på mig och storebror som har väldigt svårt att lämna ifrån sig kontrollen.

Dagen börjar ända sitt slut, och jag försöker sömma ihop alla måsten, och få skrivtid, men stöter på nya hela tiden. Ryggsäckar ska packas fulla med saker, och extrakläder till ungarna. Kläder måste läggas i, ifall att den lilla/lille blir blöt eller så skitig att de inte får sitta i skolsalen i det skicket.
Ja du förstår vad jag menar va? 

Nu stänger jag nätet för dagen, men hoppas att vi ses imorgon.
Här hemma ringer klockan sex för att väcka familjen Östlund/Meijer.

Godnattkram

2 kommentarer:

  1. God morgon.
    Här skiner solen och jag har fått iväg mina fyra små till sina rätta platser.
    Själv är jag sopslut efter helgens trevliga socialiserande och vad passar väl bättre då, än att vänta in lite frukost/fikasällskap?
    Känns att det är höst i antågande.
    Ha en fin dag!

    SvaraRadera