Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



16 september 2012

Ett lyft-burlesque cabare´- migrän-snickeri

På fredagen var det dags för lyftet.
Jag var ganska nervös, det medges. Skulle det hålla? Eller brakade skiten ihop?
En nackdel med gamla byggnader är att man aldrig vet i vilket skick konstruktionen är?

Vi lämnade barnen tidigt, tidigt, sedan åkte vi till firman och mötte lastbilen som skulle hjälpa oss med frakten.
Det var ju några stycken som skulle med.
Chauffören viftade undan oss, och sa att vi kunde åka till Tyresö och förbereda istället.
Sagt och gjort. Regnet föll över bilen, och blev allt ymnigare, för att i Tyresö falla ordentligt.

Vår kund mötte oss med barnen i bilen. Hon hade jobbat natt och var mer än trött. Hon frågade i förbigående om vi skulle sätta några skivor, och såg lättad ut då jag sa nej. 

Lastbilen fick trixa en hel del innan han lyckades komma in på tomten, men skicklig som han var fixade han det.
Nu återstod avlastning på taket.
Magen voltade av spänningen när den tyngsta plåtkollektionen ställdes ned.
Jag och Peter hjälpte till att rikta in benen på stålkonsolerna plåten ligger, sk häckar. Föll plåten föll vi.
Och taket...knakade, men höll.

Så fort allt var klart, surrade vi plåtarna och åkte därifrån.

När lördagen kom med strålande solsken väcktes jag av hundarna som inte alls brydde sig om att jag skrivit tills två på natten.
Jag diskade, dammsög, tvättade, tog reda på torr tvätt, och tog bort sandaler och shorts från garderoberna.
För nu är det nog kört. Hösten är här...på gott och ont. Getingarna dör, man svettas inte längre på taken eller i trädgården, och det blir sååååå vackert.

Peter jobbade ute med huset, och hade hjälpa av en kompis.

På eftermiddagen körde jag ungarna till Vårsta där jag lämnade över dem till deras faster. De skulle åka och bada i Sydpolen Södertälje.

Och vi...jag och Peter skulle på cabare´t, närmare bestämt Burlesque cabare´t, något jag länge velat, men...inte gjort.

Min väninna Susanna mötte oss vid ingången, och uppklädd till tänderna gick vi in på Hamburger börs för att förlusta oss.
Hur det var?
Maten var superb. Uppträdandet var...
Hm...i ärlighetens namn var det lite tamt. Inte alls lika vågat och fyllt av spänning som jag föreställt mig.
Tjejerna gjorde sitt bästa, men det var för mycket revy över det hela. Jag och Susanna tyckte båda två att Pepper Potenkin var den bästa av dem, och mest lik en burlesque kvinna. De andra var plattityder.

Grand ma som både sjöng och presenterade tjejerna hade en fantastisk röst, och var rolig.

Efter lite drygt en timmes uppträdande var det dags att gå hem.

I mitt huvud snurrade bilder från de burlesquefilmer som visats på teve från USA. Då har det varit mer "teaser".
Peter sa att de var hyfsade, men saknade samstämmigheten i danserna, och också det lite vågade, flirtandet med publiken.
Men nu vill jag se Dita Von Teese och jämföra. För i det stora hela hade vi en underbar kväll.

Trött körde jag hem genom mörka gator, och ramlade i säng två.

Idag väcktes jag fyra av en gosig Zabine som var snacksalig, och ville berätta om badet. Mitt huvud sprängvärkte, så jag hyssjade henne, och drog in min lilla tös i famnen för att somna om.
Efter en kvart ungefär kom nästa barn, och hundarna ville ut plus att katten ville kela.
Ha, ha...det var bara att inse fakta. Uppgång.

Nu ska vi äta frukost, sedan jobba på huset. 
Ha en härlig dag.
Kram
Maten

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar