Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



10 november 2013

Jag har en ide

Jag har en ide´. En tror jag fantastisk ide´som kan hjälpa skrivande människor att skriva mer och bättre.
På eftermiddagen när vi kom hem med ett lass nygamla möbler mötte jag vår granne som har ett tryckeri och dryftade ide´n jag har. Jag bad honom om kostnadsförslag och väntar nu på det innan jag berättar mer för dig.

Just nu sitter jag och småtittar på serien Bron på tv. har fortfarande inte bestämt mig om jag gillar den eller inte. Peter sitter klistrad.

Barnen ligger och tittar på senaste Monster high filmen, jag sitter djupt tillbakalutad i favoritfåtöljen och undrar för mig själv om jag ska skriva på manuset eller skriva fakturor. Båda sakerna är brådskande.

Imorgon ska jag upp på taket igen. Den här gången ska vi inte jobba på kanten, istället blir det högre upp vid takfönstren som läcker. Det är väldigt vanligt att så kallade veluxfönster läcker. Det här med att bygga om vindar till bostäder är inte så himla smart. Förr i tiden användes vindarna bara till att förvara saker och kläder på, eller till att piska mattor på. Numera vill folk bo där uppe bland molnen, och  det får naturligtvis följder att knäcka upp plåten och försöka lappa igen den över fönster och balkonger. 
 Nog om det. Jag hoppas på bra väder imorgon och att det inte är så förbenat kallt. Det gör ont i händerna när kylan kommer. Somrarna är bättre.

När jobbet är över ska jag träffa mina skrivartjejer som jag inte träffat på mycket länge.

Ha en god kväll

2 kommentarer:

  1. Kram! För att du är den varma, omtänksamma människa du är.
    Ser fram emot att få höra om din idé.

    SvaraRadera
  2. Hej vännen.
    Jodu, det kommer. Jag mindes plötsligt att vår granne sysslar med det jag behöver hjälp med. Då kanske jag kan få bra rabatt också. Kram

    SvaraRadera