Tiden

Plötsligt var den bara borta
Tiden som utlöst suckar, tårar och smärta
Den varade allt från 5 dgr till 10 dgr, de sista åren ännu längre.
När dagen kom då den vanligtvis brukade dyka upp väntade jag med spänd förväntan och fasa.
Hur skulle den vara? Som en stormflod? En evigt porlande bäck, eller?
En dag kom den inte
En dag bara försvann den.
Det tog några månader för mig att inse tiden var förbi, det var kört!
Nu hade den försvunnit för evigt, möjligheten jag haft.
Klimakteriet hade rasat in och tagit mensen väck, och istället gästat min kropp med frossa och svettningar.
Inte alls så illa som jag läst och föreställt mig, men vid bara 44 års ålder hade det kommit något och tagit bort min naturliga möjlighet att få fler barn.
Med lättnad insåg jag att det inte skulle bli några fler smärtsamma stockholms blodbad, inte heller nattliga byten av genomblodade skydd.
Det var över…jag var fri!