Tema nystart

På ett enda ögonblick försvann allt. Den flimrande datorskärmen blev kolsvart och gav inte ett ljud ifrån sig.
En kall hand greppade tag i hennes hjärta. Var allt borta nu? Alla noveller, och uppstartade böcker, alla hennes dikter. Var de förlorade? Utan att kunna andas riktigt tryckte Petra på startknappen. Pulsen galopperade, och man kunde se dess rörelse under den tunna huden. Ett brett band av smärta började dunka i hennes huvud, och viss om fortsättningen på anfallet skyndade hon sig in på toaletten för att ta en tablett.
När hon svalt det lilla röda pillret skyndade hon sig tillbaka till datorn som stod tvekande med knappt något ljus alls på sin skärm. I magen började en stor fladdrande ångest att etablera sig, tänk om allt var borta?
Petra förbannade att hon inte varit iväg och köpt en extra hårddisk. Det hade ju stått så mycket om hur det kunde gå i de där datatidningarna hon fick i sin brevlåda med jämna mellanrum. Varför hade hon varit så långsam?
Funderande på vad som funnits i den lilla manicken gick hon runt, runt i rummet med snabba steg. Plötsligt mindes Petra att alla foton hade ju också funnits i datan. Alla minnen, alla barns födelse och födelsedagar, alla resor de gjort, ombyggnaden av huset, ja allt.
Visserligen hade datorn massor av år på sitt samvete, men de hade ju ökat kapaciteten och bytt batteri. Hade det inte räckt? Den stora högen med Pc för alla och allt om PC revs fram och hamnade i en stor hög på golvet. Mitt bland dem satte hon ner sin nätta rumpa och började noga leta igenom dem. Tidning efter tidning hamnade i
påsen som skulle lämnas till pappersinlämningen utan resultat.
Med jämna mellanrum gick hon in på kontoret för att kolla om datorn startat.
Den stod surrande och tvekande…Den blå linjen hade stannat på mitten och ville inte fortsätta sitt sökande.
”Faan också, vad gör jag nu?” Petra funderade på vem som kunde hjälpa henne, men kom inte på någon. Hon var tvungen att hitta lösningen själv. Eller, fanns det ingen?
Plötsligt klarnade en bild fram och hon kunde se sina alster radas upp.
Med en djup suck av lättnad letade hon upp en cd-skiva att kopiera till, och lovade sig själv att åka till affären och köpa en lös hårddisk dagen efter.