Valpar, valpar härliga valpar

Zilla började sitt stökande tidigt på morgonen, och ville ha mig nära, nära…helst i korgen.
Under dagen fortsatte hon sitt gnällande och låg hiande i sin korg, och vägrade gå ut mer än några meter från huset. På grund av hennes beteende stannade jag inomhus hela dagen, beredd med kamera, våg och penna för att dokumentera födelsen. Frågorna var många, och jag var minst lika orolig som när jag själv fött barn. Skulle allt gå bra? Hur många valpar var det? Var hade jag lagt numret till veterinären i kungens kurva? Hade vi dextrosol hemma?

På kvällen började hennes ljuver svälla upp och hiandet övergick till stönanden och hon bäddade i sin korg. Fortfarande krävde hon min totala uppmärksamhet så lillgrabben fick sitta i mitt knä jämte korgen. Det gick bra ett tag, men snart tröttnade den lille och gick iväg till storasyskonen istället.
Alla barn nattades och själv lade jag mig bredvid korgen på det hårda trägolvet med en filt över mig.
Tv:n gick hela natten, och jag somnade till korta minuter för att vakna av hennes desperata rop. Jag var trött och ledbruten när förlossningen äntligen startade

Tidigt, tidigt i gryningen när det började ljusna började den första valpen komma ut, och efter en ganska lång pärs kom ettan ut. Det var en liten tjej på 256g med svarta fötter och svarta öron, och med en svart rand som löpte långs frambenen. Zilla slickade duktigt i sig moderkakan medan jag såg på med kväljningar i halsen.
Nästa som kom var även det en tjej, men hon var lite lättare, och matchvikten var 202g. Hon var närmast nougatbrun såg vi när hon torkat till, och vänster tass fram + höger bak får troligtvis vitt på sig. Svans och öron var svarta som hos syrran. Försiktigt hjälpte jag till med att dra ut moderkakan, och tittade sedan bort när Zilla slukade den.
Klockan var 3.43 när första brorsan kom ut. Han vägde 195g och var mörkbrun med svart mask. Tassarna och svansen var svart. Jag fick hjälpa honom ur påsen som han kom ut i eftersom den var lite seg, men med gemensamma krafter hade jag och Zilla snart frigjort honom Även här åts moderkakan upp, och efter en ljudlig rap fortsatte Zilla att slicka den lille.
Sisten kom klockan 4.07 och var en pojke på 177g. Han har ett svagt vitt streck under hakan och är mörkbrun. Nu hjälpte jag till att först få ut den småäckliga moderkakan, och sedan torkade jag omsorgsfullt av valpen med ett lakan.

Efteråt kände jag noga på Zillas mage, och kunde nästan med säkerhet konstatera att det nog inte skulle komma fler valpar. Zilla slickade och ömmade för de små, och ville INTE lämna dem för en enda sekund. Vi väntade ca en timme för säkerhets skull innan vi nöjda kröp till kojs efter en tuff natt