TEMA mellanmål

Tea tittade nöjt ut över barnen hon på några få år spottat ur sig. Tänk om alla kvinnor skulle ha det lika lätt att få barn, då skulle världen snabbt vara överbefolkad och sjukdomar skulle säkert få sitt fäste i och med trängseln.
”Yes!” Magnus hoppade omkring som en kalv på grönbete och slog upp med handen i en segergest med jämna mellanrum. ”Bra gjort Eva!” skrek han högt så att öronen hotade att trilla av på Tea. ”Kom igen nu älskling, visa vad du kan!” Han hoppade på bänken så att den bågnade och de som stod bakom hade irriterade miner och pratade sinsemellan. ”Magnus! Kliv ner från bänken, den går ju av.” Hon pekade på sprickan som bildats och tog tag i hans hand för att dra ner honom. Barnen tittade storögt på sin pappa som betedde sig väldigt underligt tyckte de. Minstingen Malcolm tänkte kliva upp till honom, men stoppades av sin storasyster.

På planen dribblade äldsta dottern bollen vindlande lätt förbi sina motståndare, passade den till sin lagkamrat som sedan kickade den vidare till en annan och därefter sparkade nästa person bollen i mål. Eller…?
”Faan, faan, faan det där kunde våran lilltruls gjort bättre” sade Magnus och sparkade till en ölburk som stod vid hans fot. ”Lugna ner dig lite, tänk på att barnen ser dig:” sade Tea och lade en hand på hans under arm.
”Men det var ju så nära.” klagade Magnus och höll sig för huvudet. ”Herregud så spännande det här är.”

Lilla Malin 5 år drog sin pappa i byxan gång på gång och försökte febrilt få kontakt med honom. ”Pappa! Blev det mellanmål nu?”
Magnus kom helt utav sig och lyfte skrattande upp sin lilla tös som för dagen var iklädd en av sin systers matchtröjor som var alldeles för stor, och hade håret uppsatt i två käcka tofsar. ”Ja, lilla gumman, nu blev det mellanmål.”
Han tittade ut över planen och kände fadersstoltheten i sitt bröst, hans älskade dotter minst lika skicklig som en kille fick spela i killarnas lag, och visade verkligen sina framfötter.