TEMA Något norskt

Jag var tretton och fortfarande okysst när jag en dag på stranden mötte honom. En norsk gutt som hette Kim och log över hela ansiktet. Lite blygt presenterade han sig och sin kusin, och efter den dagen cyklade jag ivrigt med solbrända snabba ben den dryga halvmilen till badet varje dag. Kim hade inte bara ett vackert namn, han såg också väldigt bra ut, lite söt med lockigt ljust halvlångt hår och smala spetiga axlar som ännu inte hade fått en mans resning.

På kvällen låg jag och tänkte på sättet han såg på mig med nyfikna, busiga ögon, och det kvillrade i hela kroppen av längtan att ses igen. Hans hand hade lite lätt nuddat vid min några gånger och jag drog med fingrarna över stället där våra händer mötts. Jag ville så gärna bli kysst, men vågade inte ta första steget eftersom jag var så vansinnigt blyg.

När Kims föräldrar packat husvagnen åkte de hem till Norge och jag träffade honom aldrig mer, men vi hade bytt adresser och höll kontakten i många, många år.

När de vita breven damp ned i min brevlåda fylldes jag av glädje och satte mig i vårt kök där jag stakade mig igenom orden som skrivits med spretande bokstäver.

Efter ett tjugotal år fann jag honom igen, på facebook och efter en kort levnadsbeskrivning hade vi något sånär inhämtat åren som passerat. Men idag är han en vuxen man och jag en vuxen kvinna. Båda med olika bilder av det som skett den där sommaren.