TEMA Något unikt

”Nej, men…nej det kan inte stämma. Vänta så skall jag dubbelkolla.” Den vitklädda sköterskan gick iväg med det nyfödda barnets mapp.

Kvar i rummet låg jag ensam med en värkande kropp och ett illamående som stundtals gjorde att jag kastade upp. I tystnaden som blev kände jag både glädje och sorg. Den stora magen som jag vant mig vid var borta, och hade ersatts av ett sjok med tjock hud som låg i ett stort veck över min blågula mage. Ett vitt bandage satt över såret som blivit när min sistfödde tittat ut i vår värld. Naturligtvis alldeles för tidigt som sina syskon, men han var frisk om än pytteliten. Prematuren skulle bli hans hem cirka en månad framåt medan lungorna växte till.

Efter en kort stund kom hon in igen och lyste som en sol. ”Fantastiskt, detta måste vara unikt. Han är faktiskt Rh-negativ han med. Var det inte så att dina andra två barn också var rh-negativa? Jag skall faktiskt berätta om det här för läkaren. Ja då behöver du inte vara orolig om något skulle hända dem. Ni kan låna blod hej vilt mellan er. Har din man samma blodgrupp?” Med ett stönande tittade jag upp över lakanskanten groggy av medicinerna jag fått för att döva smärtan och såg en kvinna i dubbel uppsättning stå vid foten av min säng. ”Nja, jag vet inte…han har aldrig talat om det.” Orden kom stötvis och magen voltade vid varje rörelse.

Den unga kvinnan plockade ihop sin lilla vagn under tiden som hon pratade. ”Vad bra! Då slipper du ju ta den här sprutan nästa gång. Det var väl skönt?” Hon bäddade till min säng och plockade bort några glas som stod på bordet intill, sedan lämnade sköterskan rummet med ett käckt litet. ”Vi syns. Ring om du behöver någonting, eller om du får för ont.”

Jag tänkte för mig själv att det blir ingen nästa gång, för läkaren hade sagt att min kropp inte var gjord för att vara gravid, och att de med nöd och näppe lyckats få stopp på blodforsen som hotat att ta mig från jordelivet i förtid. Dessutom skulle min karl sterilisera sig per omgående för att jag inte skulle ha minsta chans att bli gravid. Jag hade fått nog av både sprutor och sjukhusvistelse för flera år framöver och vägrade att lägga mig under skalpellen för att snöpa av mina äggstockar.

Min kropp skulle bara ha lugn och ro framöver. Inget annat.

Tillägg: Hämtat från Wikipedia
Rh-systemet används ofta tillsammans med AB0-systemet för att bedöma kompatibilitet mellan blod. Rh är en förkortning av Rhesus, som är taget från Rhesusapan hos vilken man först upptäckte faktorn. Det finns flera Rhesusantigen men när man talar om Rhesus utan tillägg menar man vanligtvis RhD.

En person är antingen Rh-positiv (Rh+) eller Rh-negativ (Rh-). Antingen har man Rhesusfaktorn eller så har man den inte. Om man har den i blodet så kan man ta emot blod både av typ Rh+ och Rh-. Finns inte faktorn så kan man bara ta emot blod av samma typ, det vill säga Rh-. Om en person med Rh- får in Rh+ i kroppen kan det leda till hemolys.
Vid graviditet fastställs blodgruppstillhörighet hos kvinnan för att utesluta antikroppsbildning, vilken kan skada nästkommande barn. Om kvinnan är Rh- och det första väntade barnet Rh+ så kan kvinnan i samband med blödning på grund av trauma, förlossning, missfall eller abort bilda antikroppar mot rhesusfaktorn i barnets blod. Vid nästa graviditet angriper dessa antikroppar barnets röda blodkroppar om detta barn också är Rh+. Barnet drabbas då av hemolys. För att förhindra denna antikroppsutveckling behandlas kvinnan redan vid händelser enligt ovan med läkemedel, som förhindrar antikroppsbildningen. Denna behandling är inte en helt säker garanti mot antikroppsbildning, varför dessa kvinnor rutinmässigt testas för detta under följande graviditeter.