Morrande ställde den vita raggiga hunden sig över kattungen som fräsande låg på backen. Hon jabbade med tassarna och fällde ut de skarpa klorna medan öronen låg hårt bakåtstrukna. Hunden sänkte tveksamt ned huvudet mot det lilla pyret under sig. Väl medveten om sin dominans, men ändå lite osäker över ungens kapacitet.
När hunden för någon sekund tappade fokus och vände huvudet mot en man som kom gående på gatan passade den lilla katten på och hoppade upp mot honom och satte med ett högt mjauande klorna i hans nos.
Tjutande av smärta satte hunden tassen mot såret och tittade förvånat och ilsket på pyret som med svansen rakt upp som en fana sprang iväg.
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
Haha, underbar! Katter är sannerligen den dominerande rasen!
SvaraRaderaoch de siktar på nosen :) Bra text!
SvaraRaderaAnfall är ofta bästa försvar. Trots den ganska hemska bilden du beskriver så blir texten gullig eftersom kattungen vinner. Jag sitter här och ler. :)
SvaraRadera