Idag har hon sovit mycket, och jag antar att kroppen behöver vila för att läkas. I det stora hela beter hon sig som vanligt och kan stundtals hoppa omkring med små glädjeskutt över faktumet att bara finnas. På barns vis faller Lillan då och då i gråt och tycker väldigt synd om sig själv. Ja inte för att jag tycker annorlunda, men lite gnälligt kan det bli emellanåt.
Razmus sitter vid köksbordet och ritar med Hampuz som intresserat studerar hur storebrorsan får pennan att lyda handens rörelser. Hampuz gjorde idag modern konst på köksbordet med en spetsig tjock blyertspenna. De små hålen kommer aldrig att gå bort, och jag tackar mig själv för att jag så envist höll fast vid att vänta med inköp av köksbord. När han några minuter senare ritade långa tjocka streck på samma bord var det bara att tillrättavisa den lilla illbattingen och lyfta honom därifrån.
Nu närmar sig läggdags för ungarna och jag tänkte spela lite spel med dem innan de faller i sömn...förhoppningsvis för hela natten. Sedan är det skrivtid...närmare sagt filmmanusskrivande och inatt blir det en kort sexnovell.
På återseende.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.