Ordslingan ”Genvägar är senvägar” har satt sig i min hjärna och vägrar släppa greppet.
De kom från min mamma när jag var liten och jag har för mig att det handlade om att jag inte skulle gena med bilen på en skogsväg som var både lerig och trasig. Den gången tog åkturen nästan en timme längre än om jag kört runt.
Med tiden har jag lärt mig att genvägar inte alls alltid är senvägar, och att man ibland kan hoppa över tråkiga partier genom att gå direkt på kärnan.
Kontentan av det hela är att mammor inte alls alltid vet bäst som de påstår, och ibland…kan genvägar leda till nya äventyr som gör att man växer.
Trots det slänger jag alltid ur mig samma ord när någon pratar om att gena. De sitter som fastsatta med karlssons klister i hjärnbarken.
Akta dig för mammor och genvägar.
SvaraRaderaHar själv den frasen fastklistrad i mitt huvudet, även om jag inte tycker den är alltid är sann!
SvaraRaderaHaha, samma här. Tror många av oss har den frasen fastbultat i skallen. Skönt nog har jag upplevt samma sak att genvägar ofta är just genvägar ;)
SvaraRaderaJa skönt att man har lagt mammas råd både om genvägar och annat lååångt bakom sig!
SvaraRaderaJa, tänk så sant. Genvägar är faktiskt väl värda äventyret de ibland leder in på ;)
SvaraRadera