19 december 2010

TEMA Majestät


Kung Bore låter landet drunkna i snö. Han styr i ensam majestät över de små vackra olikformade flingorna som faller över land och hav.
Fladdrande ljus i stuga efter stuga visar att snön som lagt sig i tjocka sjok på ledningarna stoppat alla moderniteter. Brasor tänds och människor umgås genom spel och prat.

Teven står död och stum i all sin härlighet, omöjlig att använda. Barn blir åter igen barn, och slår upp böcker som nästan dammat igen av ledsenhet över att inte bli lästa.

Ytterdörren går knappt att få upp när dagen randas sitt slut, och skrattande får fäder ta källarvägen ut. Snö i mängder kastas i stora drivor runt huset, i syfte att värma. En gammal sed som glömts bort i elektricitetens spår.

8 kommentarer:

  1. Redan i ditt språkval märktes det om att raderna berättade om en svunnen tid som än finns att smaka på. Härligt med snön som faller, både i din berättelse och utanför dörren här. :)

    SvaraRadera
  2. Gillar som man säger på facebook.

    SvaraRadera
  3. Kungen av vintern visar med bestämd hand vem som bestämmer just nu :)
    Och visst gör han det med bravur? Vi är nog många som blir barn på nytt och viftar snöänglar runt gård och stuva... Härligt skrivet

    SvaraRadera
  4. Vissa saker rår man inte över.... fin stämning i texten.

    SvaraRadera
  5. Farsan skottar fortfarande han varje vinter.
    Bra

    SvaraRadera
  6. Vilken kontrast till min strand! Kung bore är enväldig.

    SvaraRadera
  7. Vad härligt det låter att få umgås med varandra istället för att man alltid hamnar framför all teknik varenda dag, att barnen åter får vara barn och att man umgås och tar hand om varandra, något man ofta glömmer bort i dag.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

#ÖstergårnMyskje Första skoldagen med utmattningssyndrom igen

Första skoldagen idag. Slängde ut hästar och hundar tidigt och la in 11-maten i timerhagen som nästan snöat igen. Peter skjutsade oss och Ha...