Dagen började i vanlig ordning med skottning, sedan gick jag in och skrev dagens skrivpuff och började trevande med synopsis på nya filmen som snurrar i hjärnan och vägrar släppa taget.
Peter spelar spel med barnen, och har en heldag med dem medan jag förbittrad svär över snön som faller i stora sjok över vår tomt. Helvete! Jag har ju precis fixat det där!
Dagen går och jag sätter mig ned med synopsisen igen som på bara några timmar blivit flera blad.
Den här gången börjar jag med att strukturera upp den enligt monomyten, och sedan skriva. Men jag måste erkänna att det kliar i fingrarna att låta karaktärerna börja agera. Emellanåt kan jag inte stoppa dem, och det blir några dialoger här och där som slipper ut.
Efter några timmar ligger en kanonide i svart på vitt på bordet framför mig, och inatt börjar arbetet med att skriva ned det på datorn. För alla ideer jag har börjar med pennan, och idag skrev jag på baksidan av ett gammalt manus jag skall kasta. Återanvändning ni vet? Man skall tänka på naturen. Skämt åsido så brukar barnen få mina gamla utskrifter som skall kastas och rita teckningar på baksidan. Det blir ju en hel del papper som åker i återvinningen...och barnen kluddrar ju hej vilt.
På kvällen ligger cirka 15 cm snö utanför vårt hus och jag får trycka upp dörren´med våld för att komma ut.
Jag och Peter skottar av tomten IGEN, och Peter skäller på snön medan han ojar sig att han har ont i ryggen. Stackaren har fått ryggskott och jag försöker att ta skottningen, men sanningen och säga är det lite väl mycket att handskotta. Jag vill ha en snöslunga NU! Tills nästa år har vi lovat varandra en i sommargåva. ha, ha...
Gasolkaminen går för fullt, och en massa levande ljus är tända. Vårt sovrum som endast har 9 ynka grader har vi lämnat och flyttat in till barnen. Allt för att slippa föda Vattenfall som är dyr, dyr, dyr.
Det blir lite extra kussligt för både oss och barnen, och Lilleman sade idag att han älskar att vi lever så här.
Vår eldningskamin står svart och kall i hörnet och glor på mig. Vedkorgen är överfull, men förlängningsrören till den som behövs för att nå över nya taknocken har ännu inte dykt upp. Så det är bara att avvakta. Kaminrören skulle komma i januari, men det är många dagar i den månaden.
Nu skall jag dyka in i filmmanuset igen och fortsätta mina fantasivindlingar.
God natt!
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
Mysigt att bo så nära varandra för ett litet tag, men inte för alltid såklart:). Är också trött på snön nu och längtar efter den underbara våren. Det är ju också härligt att vara så full med ideer som man bara vill få ner på papper, det är lyx!:)
SvaraRadera