Nå, tittade ni på Trädgårdsapoteket igår?
Jag skrev av recepten i den mån jag hann, men han talade väldigt fort så det blev väl lite sisådär.
Idag har jag ännu en sådan där härlig skrivadag kombinerat med pluggdag.
Författarens verktygslåda och monomyten förenas i en cirkel, och det gäller att komma ihåg vad som kommer var. Min hjärna börjar faktiskt inse att det är dags att vakna till, och jag märker att det går bättre och bättre.
Morgonen började med att jag vaknade på tok för tidigt och sömndrucket klev ur sängen för att upptäcka att det var en timme kvar innan klockan ringer.
Istället för att gona ned mig i täcket igen gick jag omkring i huset och bara njöt av tystnaden...ni vet det där Limboliknande tomma ögonblicket när det enda som hörs är snusandet av småttingarna.
Diskstället plockades ur och jag gick till kontoret där jag rensade ur lite papper, sedan ringde klockan. Så fort går en timme...ha, ha.
Ute var det iskallt och halt som vanligt, snön rasar fortfarande av taket med jämna mellanrum så det gäller att kolla uppåt alternativt springa ut fort som faan.
På dagiset börjar jag och .Marita(en av fröknarna) diskutera otrohet, och vi har ungefär samma tanke om det...vill man inte vara trogen skall man vara singel så man inte skadar andra människors hjärtan.
När jag råkade ut för det första gången mådde jag dåligt i flera år och kunde inte på några villkor lita på en kille oavsett hur mycket han intygade att det aldrig skulle hända.
När jag väl släppte in en ny kille i mitt liv och jag började slappna av...ja då var det dags igen. Efter den smällen gick jag in i ett nästan celibatlikt liv i sex år. Livrädd att må så vansinnigt dåligt igen.
Då träffade jag min nuvarande, och bestämde mig för att satsa. Det heter ju tredje gången gillt.
Nu snackar vi om bröllop och tatueringar(vi skippar guldringarna för de har en tendens att trilla av)
Nåväl, time will tell
Idag skall jag skriva filmmanus igen, och kanske på boken.
Ha det gott!
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.