Jag tycker att naturligt åldrande är vackert, och kvinnor som vågar trotsa modets vindlingar är modiga. Jag inbillar mig att naturen själv har kollat upp vad jag passar i för hårfärg och sedan fixat till det. I mitt fall är det just nu silverrandigt.
Min kära mor färgade håret i en massa olika kulörer tills hon plötsligt en dag gav upp kampen mot tant Ålder och anpassade kläder och hårfrisyr till det.
Det mörka nästan svarta håret är ersatt av silvervitt lite sprödare hår som gnistrar.
Ansiktet som fått utstå många timmar i solen när det skördas eller hässjas är lite, lite rynkigare, och kinderna har tappat den fornstora spänsten. Men hon är vacker! Så vacker att jag brukar säga det de få gånger vi har tiden att bara vara.
Barn och jordbruk river och sliter i oss, så de där magiska ögonblicken som jag verkligen ”ser” henne är få.
Ju mer jag skriver, ju mer inser jag att raderna likväl kunde vara skrivna av min kära dotter, men med en stor skillnad. Jag vägrar bli gammal i sinnet och klär mig fortfarande i tuffa jeans och tröjor som är köpta på barnavdelningen eller på Tradera där jag nuförtiden handlar nästan allt.
Fötterna har pressats ned i nätta högklackade skor, men skrikit av fasa och fått glida ned i de vanliga bootsen eller tennisskorna. Forever young…det är jag det.
Att vara färgglad gör mig lycklig i själen, och kläder tillhör ett av mina intressen. Som tur är verkar det som om lillstintan är likadan, och kanske, kanske Lilleman tillhör den delen också.
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
Önskar att jag kunde se mig själv i det grå som finns där under men det är inte jag. Vill inte heller anpassa mig vad gäller klädseln, bara små avsteg i vissa fall :-) Tycker också att ålder kan vara vackert annars.
SvaraRaderaInget fel att vara forever young, tror många känner som du. Jag tycker själv min mor bara blir vackrare med åren.
SvaraRaderaAng. min egen text så skrev jag den utifrån en av mina påhittade karaktärer, som har en kris..:)
http://www.lyricsfreak.com/b/bob+dylan/forever+young_20021492.html
SvaraRaderaDagens Dylan-kommentar. :)
Gillar betraktelserna och livsvisdomen i din text.
Håller med Pia!
SvaraRadera