TEMA Att förödmjuka

”Hörru Lisa? Är inte det där din farsa?” Lisa vänder sig häftigt om och ser familjens stora Zafira glida sakta nedför gatan. Hon stampar hårt i marken och kastar tillbaka det långa ljusa håret som glidit fram över hennes knappt skylda bröst. Lisas nyinköpta klänning når nätt och jämt över hennes fasta 13-åriga rumpa och de röda högklackade skorna ger fortfarande skavsår och är lite vingliga eftersom de är nya.

Den silverfärgade alltför välbekanta bilen stannar några meter från ungdomarna, och en ruta åker ned. ”LISA!” Pappans ton är sträng och hon vågar inte göra annat än att svara. ”Ja pappa!” Lisa går närmare honom med osäkra steg. Hon tittar ned i backen och följer trottoarens kant med blicken fram till bilens däck. Lisa hör en bildörr öppnas och frasandet av kläder. I hennes synfält kommer två kängförsedda fötter. De brunsvarta snörena är perfekt knutna med två exakt lika stora rundlar.
”Vad i helvete har du på dig? Du ser ut som en hora!” Hans arm sliter tag i det ljusa håret och hon nästan flyger in i baksätet. ”Tänk om din mamma sett dig sådär? Så respektlöst av dig!”

Pappan slår igen bakdörren med en smäll och sätter sig i framsätet. Med fingret hårt tryckt på fönsterhissen lutar han sig ut för att skrika till ungdomarna som står en bit bort. ”Vad faan glor ni på? Akta er så att jag inte berättar för era föräldrar vad ni sysslar med.” Pappan drar med handen över det tunna håret och vänder sig bakåt till dottern. ”Vad har du att säga till ditt försvar Lisa?”

Dottern vänder sig tårögd mot rutan och säger med darrande läppar. ”Hur kan du förödmjuka mig så pappa? Jag HATAR dig! Mamma hade aldrig gjort så här, aldrig.” Lisa slår med knytnäven mot förarsätets baksida. ”Jag hatar dig! Jag önskar att det var du som dött istället för mamma.”

Pappan vänder sig framåt och lägger i en växel. Han kör under total tystnad de fem kilometrarna hem till det stora huset han köpt för barnens skull, och öppnar bakdörren när de kommit hem för att släppa ut dottern. De blåa ögonen är fyllda av sorg och stegen är tunga. ”Gå upp till ditt rum.” Pappan pekar med fingret som darrar. ”Jag kommer snart…”

Han öppnar sakta dörren till vapenskåpet som är låst med dubbla lås för säkerhets skull och plockar fram en svart liten pistol. Pappan smeker ytan på den och lägger i fyra krutfyllda hemgjorda skott, sedan riktar han vapnet mot sin panna.