TEMA Prövning

Stånkande tog hon sig de sista tre metrarna och ramlade sedan ihop i en hög på backen. Hjärtat slog så hårt att hon hörde det i öronen. En svag blodsmak kändes i munnen och det snurrade i huvudet av syrebristen.
”Kimmy? Var är du?”

Katrin reste sig långsamt upp med hjälp av ett nästan ruttet träd som låg över stigen. Hon måste vidare, måste…
”Kimmy? Jag tänker inte…”
Orden stoppades av en tjäder som förskräckt flaxade upp, och mannen som kom efter henne lade förskräckt handen för ansiktet.

Det var exakt i den sekunden Katrin beslöt sig för att bli jägare istället för jagad. Hon hukade i buskarna och tittade sig omkring i terrängen så gott hon kunde. En liten bit bort låg en kraftig gren som skulle bli ett perfekt vapen.

Katrin ålade sig försiktigt närmare och närmare.
”Kimmy?” Mannens röst var äckligt lirkande och hon hörde ilskan lysa igenom den. Hon greppade tag i änden på grenen och drog den mot sig, centimeter för centimeter.

När Katrin fått ett ordentligt grepp gömde hon sig bakom trädet som stod så ståtligt vid stigen. Steg närmade sig….
”KIMMY för i helvete, jag tänker inte skada dig! Jag vill bara prata!”
Katrin log inåtvänt. Just det ja, prata var det. Hon mindes förra gången de pratade.

Sjukhuspersonalen visste inte åt vilket håll de skulle titta när hon kom in. Blodet rann från såren i ansiktet, och snaran han placerat runt halsen satt kvar. Katrin teg den gången, och han lovade bli bättre. Men aldrig mer skulle han få röra henne, ALDRIG mer!

Mannen kom gående på stigen, och Katrin höjde den tjocka grenen.

Efteråt var allt svart…hon mindes ingenting av händelsen. När Katrin vaknade låg Sebastian död bredvid. Huvudet var bara en enda äcklig massa av blod, hår och jord.