Första fjärde delen av filmen är hoptuzzlad, och nästa del är påbörjad. Det börjar verka filmmanus banne mig. Så enkelt bara man hittar de rätta verktygen, men framförallt förstår dem.
Texter har jag hjärna full av, så det är bara att producera när den här filmen är klar.
Natten blev lång, och klockan hade passerat två när jag dråsade i säng trött, så trött.
Men kreativiteten lade sig inte till sängs, nädå…jag drömde om filmen jag skapar, och blev tvungen att kliva upp när Lilleman vaknade några timmar efter jag lagt mig.
Jäntan kom till vår säng cirka en timme senare. Helt plötsligt var vi fyra stycken i sängen, mysigt men varmt och trångt.
Idag tänkte jag börja morgonen med att ta ett välförtjänt bad i baljan. Ja du läste rätt…just nu har jag inget badkar och får bada i en murarbalja där jag knappt kan trycka ned min kropp som svällt ut över vintern. Det är verkligen dags att börja ta de där underbara långpromenaderna som får livsandarna att invadera själ och hjärta.
Varje kväll läser jag för barnen ur bokserien Vargbröder, och den är helt enkelt underbart skriven. Konstiga ord, namn och fantastisk gestaltning som jag spelar upp i scener för mina små. Böckerna rekommenderas varmt till barn i alla åldrar.
Min skrivpuff uteblev igår, och jag hoppas att vi får en idag. Det blir så tomt när jag inte får skriva den där lilla textbiten varje morgon som jag vanligtvis gör.
Peter står och diskar, och hojtar om att jag skall svabba golven…vilket behövs, men…det är svårt att lämna datorn när skrivandet flyter så himla bra. Så fort filmmanuset är fixat väntar bokmanuset på sin tur, och jag längtar, längtar, längtar så.
Utanför fönstret är det både grått, blött och kallt så jag kan med gott samvete dra ned gardinen och glida in i min fantasivärld så fort jag gjort min del av hushållet.
Igår tittade jag och barnen på filmen JUMANJI på eftermiddagen. Vi gillade den allihop, och det första Zabine sade imorse när hon vaknade var att hon ville se den igen. Den har inte svenskt tal, så jag läser texten för dem. Robin Williams är obetalbar med sin humor och varma charm.
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
De skrattande barnen låg sida vid sida på marken, och såg inte männen som sakta närmade sig bakifrån. Solen gick i moln och ett lätt regn f...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.