Solmorgon

Vaknar klockan sex som vanligt av Hampuz enträgna ropande från barnrummet, och masar mig upp för att gå dit och krypa ned i den pyttiga växasängen som tyvärr inte har möjligheten att dras ut. Rummet är för kort.

Små mjuka armar, och en pussmun välkomnar mig samtidigt som han viskar "Jag älskar dig mamma."
Varenda värkbrutna lem är värd detta och jag skall försöka minnas de magiska ögonblicken tills jag dör.
All kärlek som strömmar mot mig och fyller hjärtat tills det hotar att sprängas.

En förkylning cirkulerar i familjen och vägrar släppa greppet. Näsan rinner, och halsen värker.
Men det stoppar inte familjens plikter att ta ut hundarna, diska, skura golv och tvätta. Alla hjälps åt, oavsett ålder och kön.

Efter en god frukost svabbar Peter golven medan jag hänger en tvätt och lägger i nästa.
Peter diskar medan jag skriver dagens blogginlägg.
Samtidigt gör Razmus läxorna. Han har lite svårt med minusandet den lille, och sliter sitt hår när siffrorna glider iväg som de vill, och något roligare dyker upp.
Zabine tar Hampuz i handen och går ut till studsmattan där de hoppar runt en stund.

Nu skall jag släppa datorn igen, och gå ut i trädgården för att fortsätta bära sten. Tursamt nog sade vår lilla hustomte Kalle att vi inte behöver dränera runt vår gäststuga eftersom vi fyllt källaren på den med sten. Tanken är att den skall bli en kombinerad lekstuga till barnen/ skrivarkvart för mig.

Ha en underbar dag
Hälsningar novellbloggen-razaha.blogspot.com