Plötsligt kommer två bålgetingar surrande, och snurrar runt mitt huvud. Nu är det inte så speciellt trevligt att ha de där stickande odjuren inpå sittande cirka fyra meter över backen, så jag dödade båda kallblodigt, och kastade ned resterna under mig.
Det var iskallt ute, och trots tjocka tröjor, fodrade skor och mössa frös jag. Hösten är nu här oåterkalleligt.
Peter och jag gjorde iordning rännan medan vi pratade om ditt och datt. Vi har aldrig några problem med att vara på tu man hand, och jag hoppas och tror att vi som pensionärer kommer att ha det himla gott. Det är ju lätt att bo tillsammans men ha skilda liv. När verkligheten hinner ifatt med äldre ungar som aldrig är hemma och pensionering är det lätt hänt att man blir som två främlingar.
Men jag ser bilden av oss framför mig, sittandes på verandan med hög musik skrålandes från tre rum på övervåningen. Tonårsföräldrar med bekymren som då tillkommer, men glädjen av att bara vara ibland.
När jag darrande tar mig ned för stegen och tar ut hundarna en sista gång ser jag att månen har en regnbågsfärgad aura. Såååå himla vackert. jag står en lång stund och beundrar den innan det är dags att skriva på manuset.
Johanna från Filmcentrum har skickat mejl om att ett annat filmmanus jag skrivit ligger på hennes bord redo att skrivas ut inför nästa manusförfattarträff. Det skall bli både intressant och skrämmande att höra vad de andra tycker.
När klockan närmar sig två nickar jag till gång på gång, och packar ihop.
Idag var det panik i kubik hemma. Barnen tjafsade om allt och inget, men vi satt i bilen halv åtta, och nu är de avlämnade.
Hampuz och jag sitter i bilen och skriver.
Nu skall jag fixa en puff, betala räkningar och tuffa hemåt.
Regnbågsfärgad aura runt månen... wow! vad vackert och magiskt det låter! :)
SvaraRadera