14 december 2011

Lugn i huset, och Musikhjälpen hjälper icke läskunniga

Så fort ungarna hade lagt sig igår smög jag in i mitt lilla krypin och skrev ut det jag skrivit om manuset.
Efter en snabb genomläsning öppnar jag upp alla pärmar och startar skrivandet, och inser när jag stänger pärmen igen att flera timmar passerat utan att jag märkt det.

Jag sov på soffan inatt för att dels sova bättre, dels låta bli att väcka Peter som ju jobbar, och skall upp fem.
Det blir en orolig natt med ungar som går på toaletten, hostar, snörvlar och gråter, och hundar som gnäller och vill upp till mig i soffan.

När klockan ringer fem är jag inte utsövd, och ögonen är hopklistrade med gult gegg. Peter säger hejdå, och smyger iväg för att inte väcka ungar och hundar.
Zally smiter efter honom, och jag hör honom släppa ut henne.

Klockan sex låter det om mobilen igen. En ihållande signal som kan väcka döda.
Väcker ungarna, käkar frukost och skrapar rutorna innan vi tuffar iväg.

Vid skolan frågar jag Hampuz om han vill gå på dagis, och han tvekar, men hoppar ur bilen. Han hostar bara nattetid och har ingen feber, så jag låter honom leka av sig några timmar.
En mycket motvillig Razmus skyndar sig in på skolan, och Zabine studsar som vanligt iväg, glatt sjungandes på julvisor.
Vi kunde ju inte gå på fackeltåg igår med henne eftersom jag hade så förbaskat ont i skallen. Alvedon räckte inte, och jag vägrar numera att ta något starkare.
Förresten så öste regnet ned, så det var väl ingen katastrof att vi missade det.

På hemvägen lyssnar jag på Musikhjälpen på radion. Temat i år är ALLA FLICKOR HAR RÄTT ATT GÅ I SKOLAN. De bjuder på god musik, och trevligt prat. Läs HÄR vad Musikhjälpen är.
Tänk dig att öppna en bok och titta på bokstäverna, men inte förstå vad de innebär, eller tänk dig att ta upp mobilen, men inte veta till vem numret går eftersom du inte vet vad det står för namn.
Eller...tänk dig scenariot att du åker bil, men inte kan läsa skyltarna, och därför inte hittar.
Så har många kvinnor det utomlands, och män naturligtvis, men inte i lika stor utsträckning. Dem vill musikhjälpen stödja, och ge möjligheten att lära läsa och räkna.
Det här tycker jag är en superbra ide´, och ärligt talat finns det faktiskt människor i Sverige med som inte kan något så självklart.
Nog om det...

Nu ligger lugnet över huset, och det enda som hörs är tre hundars idoga tuggande på ett varsitt ben, och kattens pingla som låter när hon rör sig.
Nu skall jag skriva dagens puff, och kolla in vad Ann Ljungberg har för roligt uppdrag i Skrivarkalendern.
Du följer väl den du med?

När jag skrivit noveller och annat är det äntligen dags att sätta tänderna i projekt bok. Pärmarna är uppslagna, datorn laddad och jag med.

Ha det gott

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...