TEMA Att veta DEL 2 av novellen om Pelle

Dagen efter var de båda trötta när de vaknade, men var tvungna att kliva upp eftersom det var måndag. ”Usch för måndagar, jag skall bli katt i mitt nästa liv” sade Pelle och tittade på deras katt Måns som låg och gonade sig på fällen nedanför sängen. Carolina skrattade till ” Det skulle du aldrig klara. Du som älskar när det är full fart och knappt kan sitta still” Pelle kramade om henne och drog i sig hennes morgondoft.

Efter en god frukost var han på väg till sitt jobb nere i city.

När de flyttat till sitt hus hade läget varit en av de främsta anledningarna till köpet.

Att det fanns en stor härlig öppen spis i vardagsrummet gjorde att Carolina blev helt exalterad. Hon tänkte på alla mysiga stunder de kunde ha framför den, och någonstans hade Caroline läst att sexet togs till en annan dimension. Att sedan spisen läckte lite här och var hade ingen berättat, men det märkte de när den skulle invigas. Pelle hade lovat att kolla på internet efter någon som kunde hjälpa till med att täta den, men …nja…tiden räckte inte riktigt till.

Månad lades på månad och snart hade det gått ett år utan att spisjäkeln kommit till användning. Gudarna skulle veta att deras sexliv verkligen skulle behöva en rejäl puff. Barnen började bli lite enklare att roa, och emellanåt kunde de få till en snabbis i sovrummet när barnen slumrat in. Att jobba mycket hade blivit ett sätt att fly alla måsten därhemma för både Pelle och Carolina.

Under dagen gnagde spåkvinnans ord i både Pelle och Carolina, men hos honom hade ett frö till något nytt såtts. I fantasin var han redan singel och på resa till något okänt.

Vardagen tog effektivt död på alla drömmar om resor och samliv. Det var svårt och dyrt att resa med två småbarn med blöjbyten varvat med vällingkok. Ett restaurangbesök innebar en verklig prövning av bådas tålamod. Carolina tyckte att det var helt okey att barnen sprang runt i lokalerna medan Pelle ville att de skulle sitta stilla vid bordet. Om personalen började klaga skällde hon helt sonika ut dem för att vara barnfientliga. Ibland hade han nog föredragit en fru som inte alltid måste tala om vad hon tyckte. Det hade i vissa fall varit enklare att ibland låta saker bara bero. Han suckade när han kom till deras grind och såg alla leksaker som låg utspridda på gräsmattan, irriterad på Carolina eftersom hon inte plockat undan efter ungarna. Undrar vad grannarna tycker om röran? Tänkte Pelle när han satte nycklarna i låset och klev in.

”PAPPA” skrek båda flickorna lyckligt när de såg honom. De rusade in i hans öppna famn, och han får ta emot sig i golvet för att inte ramla omkull av tyngden när de hoppar upp.

”Pappa, jag älskar dig! Säger 4-åriga Emma med hög röst. ”Ja me”, säger lilla Frida knappt två år. ”Mina älskade prinsessor” säger Pelle, och känner en varm klump i sin mage. Hur skulle han kunna åka från sina änglar?

Alla visioner han samlat på sig under dagen om ett annat liv ramlar med ett hårt brak i backen när han ser sina barn. Båda pratar i munnen på varandra, och Carolina kommer ut lockad av ljudet av glada barnröster blandat med hans baryton. ”Hej älskling, är du redan hemma? Hon tittar på klockan som sitter ovanför hallspegeln medan hon ger honom en snabb puss. ”Skulle inte du jobba över? Milla är på väg hit för att vakta barnen. Jag skall på bio med Harriet.” Under tiden hon pratar drar hon några tag med borsten genom det långa ostyriga håret, sedan ryckte hon till sig jackan som hängde på hängaren och satte på sig den. ”Milla borde snart vara här. Skall inte du också hitta på något kul? Det kan du gott behöva. Förresten, tack för igår.” Han fick en puss på kinden innan hon försvann på smattrande klackar. ”Hejdå älsklingar, var snälla mot Milla nu”

Barnen kivades om vem som skulle stå i hallfönstret för att titta på Carolin när hon for iväg med taxin. Emma vann naturligtvis med ålderns rätt. ”Hejdå mamma” sade hon och vinkade långt efter att bilen försvunnit.

När Milla kom försvann barnen in på rummet med henne. De älskade den lilla rödlätta, fräkniga och rangliga tjejen som hyste precis samma känslor för småtjejerna, och gärna ville leka småbarnslekar med dem. Dörren in till barnrummet stängdes, och snart hördes glada skratt och fnitter ner i köket där Pelle satt sig. ”Jaha, vad hittar jag nu på” sade han högt för sig själv. Han drog upp mobilen och slog ett nummer. ”Tjena din gamle lurk, vad gör du? Jaha, hm…ja det skulle jag nog kunna göra. Syns om en kvart. Utan bil då…he, he”

Snabbt tog Pelle en dusch innan han slängde på sig ett par slitna jeans och en skjorta som framhävde hans solbränna. Plötsligt pep det till i mobiltelefonen och han drog fram den igen. ”ÄLSKAR DIG! Puss, puss” stod det, och han skrev skrattande ”DETSAMMA” tillbaka. Fortfarande med ett leende på läpparna kikade han in till tjejerna för att säga hejdå. ”Milla, Carolin kommer om någon timme, och jag likaså. Har du våra nummer?” Flickan drog sig ur Fridas grepp och kollade snabbt på sin mobil. ”Ja då, det är lugnt. Ha en trevlig kväll!” Frida greppade snabbt tag i Milla och tryckte sig nära, nära henne tätt intill Emma som redan tagit plats i hennes knä. Flickorna vinkade hejdå till sin pappa, och hade snart glömt att han ens fanns, totalt inne i spelet de spelade.

Pelle låste noga ytterdörren innan han stegade iväg nerför gatan. Han var som sagt en stilig karl, och många kvinnoögon följde den vackre mannen där han gick. Det raka korpsvarta håret som lockade sig lite i nacken började bli långt, och en envis lock föll ner i pannan ideligen. När han strök den bakåt spändes hans biceps som hade fått många hårda omgångar på gymet, och det syntes.