När Pelle kom fram till sitt hus hade det ljusnat, och lampan över ytterdörren lyste fortfarande med ett svagt ljus. I sitt onyktra tillstånd hade han svårt att ta sig upp för trapporna och hitta nyckelhålet, men lyckades till slut.
I vardagsrumssoffan låg Carolin och sov. Hennes långa mörka ögonfransar hade kvar lite mascara som hade flutit ut under natten. Håret låg som en solfjäder runt hennes huvud, och över benen hade hon en liten filt som var flickornas. Det var små rosa kattungar över hela filten. Hennes bröst tittade fram, och han tänkte för sig själv att hon hade vansinnigt läckra bröst den här kvinnan, för att inte tala om hennes ögon. Just som han tänkte tanken tittade hon snabbt upp, för att strax därefter sluta dem igen och somna om.
På övervåningen kikade han in i flickornas rum. På golvet låg allt i en enda röra, och han skrattade för sig själv. Milla var en jättegullig barnvakt, men hon var allergisk mot ordet städning. Carolin hade säkert sett det, men struntat i det.
När han tagit av sig alla kläderna kröp han sömnigt ner i sängen och drog täcket över huvudet för att ta bort ljuset som kom från det öppna fönstret. Till ljudet av morgonens fåglar sov han snart den oskyldiges sömn.
Du får skriva SLUT - sista delen, så vi vet när berättelsen är klar. Det känns som de kan hålla på ett tag de här människorna.
SvaraRaderaJa, det känns som man känner dem nu men jag vill gärna veta mer.
SvaraRaderaJag tycker allt att han kunde ge sin fru en liten puss i alla fall. Jag vill oxå veta mer.
SvaraRaderaPuh skönt att det verkar som om han gillar att komma hem och att inget allvarligt har hänt.
SvaraRadera