"Hej ungar, hur mår ni? Jag ser att Hampuz tagit väl hand om er under tiden jag varit borta", sa Carolina och lade handen på hans axel. "Han är vår klippa när det stormar, ellerhur?"
Barnen lyssnade bara med ett halvt öra på vad hon sade och var full av frågor om sjukhusbesöket.
"Gör det ont fortfarande? sa Frida och kände på det vita bandaget.
"Nej, jag har fått smärtstillande. De fick sy några stygn, och såg att jag har hjärnskakning. Precis som vi trodde." Carolina grimaserade och gick in. "Jag måste vila mig några minuter."
På kvällen när de satt ute vid grillen sa Pelle: Vilken jäkla facit det blev på den här dagen hörni. Jag har inte varit med om så mycket samma dag sedan jag vet inte vad. Tack för att ni kom, och nu Hampuz och Majsan är det dags för er att gifta er igen. Eller hur polarn?"
Hampuz nickade och lyfte glaset som var fyllt med vin. "Skål tamejfaan, om några dagar är det dags att bli en äkta man igen, men innan dess Pelle...skall vi ut och dränga lite."
Pelle skrattade och lyfte sitt glas. "Vi får väl besöka puben runt hörnet. Bra krypavstånd och allt."
Majsan skålade med killarna och ungarna. "Jag anmäler mig som barnvakt. Carolina och jag kan ha myskväll med dem."
Killarna gick iväg, och deras glada röster hördes genom fönstret.
Har missat några avsnitt men det verkar ha löst sig med det mesta.
SvaraRaderakrypavstånd kanske är bra :)
SvaraRaderaHärligt och lättsamt språk.
SvaraRadera