18 maj 2012

Är klockan fem frågar mannen yrvaket-skrivmingels efterdyningar

Har du som jag väldigt lätt att somna framför teven?
I vår familj har det alltid varit så.

Peter är ju plåtslagare, som är ett tungt yrke och dessutom innebär utomhusarbete hela dagen.
Frisk luft söver, så är det bara.

Igår hade jag intentionen att skriva på manuset, och började starkt, men tacklade av vid ett. Ögonen föll ihop av sig själva, och kroppen värkte typ överallt.

Då gick jag in till Peter som sov i soffan och frågade om vi skulle lägga oss.
"Snart", sa han och spärrade upp ögonen för att försöka hålla sig vaken och titta på filmen.
Hampuz sov i soffan, likaså Razmus. Zabine sov över hos grannflickan.

Jag hatar att sova själv i sängen, och lägger mig bredvid de andra, och somnar naturligtvis på en sekund.

Nästa gång jag vaknar är det ljust ute, och klockan...är fem.

Gissa om jag känner mig lurad på sömn? Soffan är stenhård och obekväm som attan.

Nåväl, jag lägger mig i sängen och tror att jag ska få sova...ha, ha...
Hundarna gnäller och vill ut, Lilleman vaknar och gråter, mobillarmet startar...ja du förstår vart jag vill komma va? Ingen sömn...inte en enda minuts skönt vilande i John Blunds famn.

Frukost, skrivpuff, tjafs med internet som envisas med att visa 0.00, sedan lugn...tystnad och skrivande.
Kollade in Ann Ljungbergs film från Skrivarminglet
Läste även en länk på Debutantbloggen där Sofia Hallberg sammanfattat kvällen.

Nu har alla lämnat huset, och jag ska jobba på manuset.

Ha en underbar dag

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...