Barnen är så trötta, så trötta när jag väcker dem vid sex, och kurar ihop sig i vår säng när jag väcker dem vid sex.
Själv blev jag väckt oupphörligen inatt av hundar, ungar och annat, för att vid fem kliva upp och skriva .
igår natt redigerade jag flera timmar tills ögonen slutligen gick i kors.
Efter att vi tråcklat ihop frukost, toalettbesök och påklädning av tröttmössor åkte vi iväg i två bilar.
Vår älskade barnflicka åkte med mig liksom barnen.
Peter for iväg snabbt som ögat åt andra hållet med en stege vi ska använda under dagen, och möter oss lite senare vid skolan.
Efter att han fått äran att eskortera våra älsklingar in till skola/ dagis samtidigt som jag och Rita pratar girltalk åker vi iväg med henne till skolan i Tullinge, och lämnar Peters bil i Tumba på reparation.
Sedan åker jag och Peter till Rosenhill och kliver upp på ett tak där vi ska sätta korrigering som ser ut som tegel. Vilket inte alls är lika lätt som vi trodde.
Till att börja med har de satt alldeles för hög regel på slutet, och vi blir tvingade att ta bort den och ersätta den med en lägre.
När det är gjort och vi börjar sätta plåtarna längs takkanten inser vi att hustaket är snett, sisådär fem sex centimeter. Det är bara att fixa till så att det blir rakt med hjälp av bland annat pythagoras sats och ett snöre.
Svalor flyger nästan i i oss i sin iver att komma in i ett pyttehål på kåken bredvid.
Getingarna som surrar runt oss gör mig orolig, och jag svär över min dumhet att ta på mig parfym i morse. Hur tänkte jag egentligen?
Peter skrattar åt mig när jag likt en spindel klamrar mig fast i läkten och tar mig från ena sidan av taket till det andra.
Utsikten är magnifik. Jag menar riktigt, riktigt sådär tavelmagnifik. Eller vad säger du om det här fotot?
Solen gassade, och jag njöt av doften av sommar som strömmade mot mig.
Peter och jag höll på halva dagen med att räta taket, och hann bara få på några ynka skivor innan vi uthungrade var tvungen att ta oss hemåt. Det sista vi gjorde var att sätta fast skivorna ordentligt. Observera Peters ställning när han gör det. Jag nådde inte med mina 164 cm.
Vi for iväg en snabbis och tittade på ett annat jobb där en skorsten skulle plåtskos, och sedan var det dags att hämta våra tre skruttar.
När vi kom hem käkade vi mat, och gick till nästa tak. Denna gång svart plåt.
Vi hann lägga på några skivor och falsa dem innan barnen tröttnade och ville gå hem.
Väl hemma satte vi upp badmintonnät och spelade volleyboll med ungarna, sedan käkade vi och lät ungarna bada fötterna en stund innan vi lade dem.
De somnade innan jag ens hunnit ut ur rummet, utmattade.
Nu har jag ont i varenda muskel i kroppen, och ska skriva manus, eller rättare sagt redigera.
Ha en go kväll
Kram
Är så imponerad av din ambition. Hur mycket du än gjort under dagen finns det alltid tid för skrivandet och det verkar som att det inte är några småstunder heller utan långa skrivpassr/redigeringspass.
SvaraRaderaEn go kväll till dig med!