Men när jag stod där i hörnet i en sexig klänning och skor som fick mig att gå på tå, ändrade jag åsikt.
Sakta lärde jag mig att stå på rätt sätt, lite nonchalant lutad mot bilen.
"Puta mer med rumpan", sa min lärare och lutade sig mot väggen med en cigarr i mun, log elakt och viftade med pengarna. "Hälften blir dina."
Min första kund var en äldre man, närmare sextio än sjuttio, välklädd, mustach och slips. "Vad tar du?", sa han och öppnade plånboken.
"Tusen", viskade jag rädd att någon annan skulle höra.
"Okej, hoppa in då", sa han och klappade med handen på sätet. "Dig har jag inte sett förut. Du är ny."
Min mage krampade och jag kände mig plötsligt väldigt nödig. Kunde jag verkligen göra det här? Låta en främmande man inkräkta på min person? Behövde jag pengar så mycket?
Med lugn röst bad jag honom stanna och klev ur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.