24 juni 2012

Ond aning

Midsommardagen började med regn. Ett tunt fint, nästan osynligt som knappt kändes men ändå vätte t-shirten när jag var ute med hundarna.
Lilla Zarah som vi döpt valpen till, gör allt för att hänga med de vuxna hundarna, och lyckas sisådär.
Hon blir blöt och om hon varit en disktrasa hade jag kunnat vrida ur henne en hel del vatten.

Peter och jag dukar fram frukost medan ungarna tittar på teve.

Efter maten tar vi på oss jobbarkläder, och går upp på ett tak för att sätta upp de sista skivorna.
Det blev en dags jobb, och klockan hann ticka fram till åtta innan vi gav upp.

Lördagsmys med barnen, och film med Sandra Bullock. Ond aning hette den. Jättebra film med spännande vändningar. Jag höll mig till och med vaken.

Lade ungarna, sedan ramlade vi ned i soffan igen.
Mina hälar värker efter att jag stått på stegen som är lutad mot taket. I princip har jag varit placerad där hela dagen, och förstår så väl varför fötterna protesterar.
Peter masserar

Vi somnar och halvsover oss igenom ytterligare en film.

Idag vaknade jag tidigt, och tog ut hundarna. Det har regnat inatt, så allt var blött. 
När jag passerade en gran som sträckte sig ut över stigen blev jag våt inpå skinnet.
En stor korsspindel försökte fånga mitt hår, och spindelväv fastnade i mitt ansikte.

Solen skiner igen, och Hampuz kom precis upp. Resten av ligan sover djupt, och jag tänkte tjuva till mig lite tid att skriva.

Ha en underbar dag
Kram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...